Fler än raggare i Trosa finner harmoni på en bilkyrkogård

När man kollar upp en lagstridig uppsamlingsplats med fordonsvrak från Trosa är det är inte märkligt, att en påhälsning på en kyrkogård för rostiga bilar ger en återblickande som man inte ofta känner. De rostangripna skrothögarna från bilar på andra sidan av Atlanten får en att komma ihåg om en tidsperiod som många inte upplevt, men eventuellt har drömmar om. Men tiden för dylika nyskapelser är förbi. Premisserna för miljö och fordonsåtgång har fullständigt ändrats, till och med på den amerikanska marknaden. Tunga men ofattbart smakfulla åkdon är i det förflutna.

Det är dessa minnesbilderna eller fantasier som triggas hos en entusiastisk turist. Att lokalisera rostangripna kvarlevor efter en enkel typexempel förtar inte förnimmelsen om ett verk som inte någon gång kommer i retur. Som ett resultat av de många årliga turisterna har 2 gravplatser för gamla fordon i Kyrkö Mosse och Årjäng lyckats få permanent behörighet för verksamheten. Kommunens ackumulerade inkomster från dessa får också en nitisk miljökämpe att fundera. Men på något ställe har skriken varit höga. Att söka behörighet för en nyetablering är å andra sidan meningslöst. illegitima samlingsområde, som klimatmässigt kan jämföras med kyrkogårdar för rostiga bilar med fordon, är ett stigande dilemma, som tycks vara besvärligt att slåss mot.

Inte någon laglig gravplats för gamla fordon existerar idag i Trosa

Det förekommer massa samlingsplatser för uttjänta bilvrak i landet. Men enbart 2 är behöriga av ortens miljöbyrå som varaktiga gravplatser för gamla fordon för resenärer från Trosa. Dessa allmänt bekanta ställen är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Småland förekommer många hundra fordonsmodeller från början av 1900-talet och gästas av fler än 15 000 personer årligen. Även fast ett kommunalt fastställande om utgallring av alla skrotbilar, har ett godkännande, som fortlöper trettio år till.

Det är verkligen ett kvitto på besöksverksamhetens innebörd för platsen och skyddas följaktligen på yppersta vis av kommunen. Årjängs stora attraktion i Båtnäs har inte fått likadan assistans till etablering av sevärdhet. Här startades en skrotningsfirma under mitten av förra seklet. Säljande av begagnade bilreservdelar ägde rum till åttio-talet då bilskroten upplöstes. Vraken blev orörda efter viss omhändertagande av skrotbilar, som var uppställda på annans mark.

Typ tusen olika märken från mitten av 1900-talet sparades och familjen Ivansson, som ägde bilskroten, tillät vanligt folk att vandra omkring och beskåda de föråldrade rariteterna. Tyvärr har dessa påhälsningar inneburit färre bilar. Framför allt har Saab V-4 varit åtråvärda för plundrare. Enbart inredningar har lämnats kvar. Och om kyrkogårdaen för rostiga bilar i Värmland ska ses som kulturminne eller miljökatastrof har avhandlas av klimatutskottet. Nu för tiden klassificeras ett uttjänt fordon, som klimatvådligt restprodukt. Men så förlegade fordonsvrak har självsanerats och klimatbesvär har befriats från skog och mark.

Fara finns för illegitim bilkyrkogård i Trosa

Inte en själ i Trosa kommer likväl att kunna beskåda personbilar från de mest kända förbjudna gravplatserna för antika bilar. Den mest kända stället hittades på Gotland. I Tingstäde skyfflades ungefär 200 personbilar fram ur en myr.

Egendomen hade ägts av en myndighet, så krigsmakten hade skyldigheten för användning och kontroll, då fordonsägarna bestämde sig att dölja fordonet på detta finurliga förfaringssätt. Och Värmland har haft dolda dragplåster. Östra Sivbergs gruvhål avvecklades och vattenfylldes skyndsamt under 1920-talet. Där hittade man ett tjugotal fordonsvrak. De äldsta från 50-talet. Nu för tiden finner man helt andra olagliga kyrkogårdar för rostiga bilar utspridda i landet. Och det är häpnadsväckande hur illa dessa samlingsställen är valda.

Att observera sådana på vattenskyddade ställen utan granskning av Miljövårdsverkets är anmärkningsvärt. Det handlar glasklart om transitområden. Avsaknaden på handlanden från ansvarig polis är närmast katastrofal och inspirerar till många oegentligheter. En ära måste likväl lämnas till landets två i särklass högättade och legitima gravplatser för gamla fordon i Årjäng och Småland.

Klimatfrämjare slåss mot byte av styrservopump i Mazda-Cosmo från Salem

Klimatfrämjare slåss mot byte av styrservopump i Mazda-Cosmo från Salem

Miljöproblemet nedvärderas genom byte av bromsservo i Mazda-Demio från Nacka

Miljöproblemet nedvärderas genom byte av bromsservo i Mazda-Demio från Nacka