Bildkälla: foto av Alf van Beem, CC0 via Wikimedia Commons.
År 1934 lanserade Chrysler en bil som blev både företagets djärvaste tekniska satsning och ett av bilhistoriens mest omtalade misslyckanden: Airflow. Modellen var en av världens första serietillverkade bilar som formgavs efter aerodynamiska principer, och den föregrep teknik som blev standard långt senare. Ändå vände kunderna den ryggen. Det här är historien om Airflow, en central del av Chryslers historia.
Idén föddes ur fåglar och flygplan
Tanken kom från Chrysler-ingenjören Carl Breer omkring 1927, sägs det när han betraktade en formation militärflygplan i luften och slogs av hur klumpiga dåtidens bilar var i jämförelse. Tillsammans med Fred Zeder och Owen Skelton det ingenjörstrio som kallades företagets “tre musketörer” drev han projektet vidare under grundaren Walter Chrysler, som var entusiastisk inför idén.
Med hjälp av flygpionjären Orville Wright byggde Chrysler en vindtunnel i Highland Park och testade dussintals skalmodeller. En av de mer talande upptäckterna var att tidens bilar faktiskt mötte mindre luftmotstånd baklänges än framlänges. Slutsatsen blev en kaross med rundad front och avsmalnande bakdel som lät luften flöda jämnt förbi.
Teknik före sin tid
Airflow var långt mer än en ovanlig form. Motorn flyttades framåt, ut över framaxeln, och baksätet placerades innanför bakaxeln i stället för ovanpå den. Det gav en jämnare viktfördelning, nära 50/50, och en betydligt behagligare gång. Karossen byggdes som en lätt, halvt självbärande konstruktion som föregrep den moderna självbärande kaross nästan alla bilar använder i dag. Den första körbara prototypen rullade redan i september 1932.
Lanseringen 1934 och floppen
Airflow visades på bilsalongen i New York i januari 1934 och såldes som Chrysler, DeSoto och i lyxutförande som Imperial. Förväntningarna var höga: detta skulle bevisa Chryslers tekniska överlägsenhet. I stället mötte den djärva formen, med sin stora vattenfallsgrill och inbyggda strålkastare, ett svalt mottagande hos en köpargrupp som var van vid upprätta, kantiga bilar.
Värst drabbades DeSoto, som det året enbart erbjöd Airflow och saknade en konventionell modell att falla tillbaka på. Märket tappade en stor del av sin försäljning, ett bakslag som blev en pusselbit i berättelsen om Plymouth och DeSoto, Chryslers nedlagda märken.
Till motgången bidrog även produktionen. Den ovanliga konstruktionen krävde en mängd nya svetstekniker, och fabriken hann inte ifatt: tillverkningen toppade på bara 6 212 exemplar i maj 1934, mycket sent på året. De tidiga bilarna som nådde återförsäljarna led av allvarliga fabrikationsfel några exemplar fick till och med motorerna att lossna från sina infästningar i hög fart (omkring 130 km/h). Lanseringen mitt under den stora depressionen gjorde inte saken bättre.
Arvet: ett lyckat misslyckande
Airflow lades ned efter 1937. Sveket från kunderna gjorde Chrysler så försiktigt att märket under flera år medvetet höll sig till konservativ, kantig formgivning. Det djärva designspråket återvände först på 1950-talet, och då med besked under Virgil Exner och hans “Forward Look”.
Trots det kommersiella nederlaget kom Airflow att kallas en av 1930-talets mest inflytelserika bilar. Dess strömlinjeidéer ekade i modeller som Lincoln Zephyr, japanska Toyota AA, franska Peugeot 402 och svenska Volvo PV36 “Carioca”. Det Chrysler tappade i försäljning vann bilvärlden i utveckling.
I dag är en välbevarad Airflow ett eftertraktat samlarobjekt, just för att så få överlevde de flesta skrotades genom åren. Har du en gammal amerikan som tjänat ut är vägen numera den motsatta: en korrekt och miljöriktig återvinning snarare än glömskan på en åker.
Har du en gammal Chrysler som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning