Mångåriga skrotbilssamlingar i Pixbo som liknat kyrkogårdar för rostiga bilar är inte längre legala. Några nya med tillåtelse att presentera gamla dyrbarheter kommer ingalunda att upprättas. Transportstyrelsen hejdar igenom bilskrotningsförfattningen alla sådana avsikter. Skrotbilar är kategoriserade som miljöriskabelt spill och skall skrotas och destrueras av en legitimerad skrot. Men de enstaka som existerar har ändå omvandlas till ofantliga besöksmål. Majoriteten av traktens besöksverksamhet grundas på och runt dessa ställen. De rostiga karosserna från 50-talet upplivar otaliga påminnelser hos en återblickande bilägare. Modeller varieras i en angenäm blandning. Ålderstigna utgångna fordonsmodeller kan även skymtas bland träden. Så inget motsvarande kan liknas med atmosfären, från svunna tider, än dessa destinationer.
Inte någon legal gravplats för gamla fordon finns nuförtiden i Pixbo
Det existerar otaliga ihopsamlingsplatser för ratade personbilar i Sverige. Men enbart två är certifierade av platsens klimatbyrå som bestående bilkyrkogårdar för resenärer från Pixbo. Dessa berömda områden är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Kyrkö Mosse existerar många hundra fordonsmärken från 20- till 50-talen och besöks av fler än 15 000 människor varje år. Fastän ett kommunalt fastställande om utgallring av alla uttjänta bilar, har ett godkännande, som fortlöper till 2050. Det är verkligen ett kvitto på besöksnäringens innebörd för stället och vårdas således på lämpligaste förfaringssätt av den lokala förvaltningen. Årjängs stolthet i Värmland har inte haft samma undsättning till etablering av sevärdhet. Här startades en skrotfirma under mitten av förra seklet. Handel av brukade delar pågick till åttio-talet då skrotföretaget lades ned. Vraken blev stående kvar efter speciell omhändertagande av skrotbilarna, som var parkerade på annans mark. Typ tusen skilda modeller från mitten av 1900-talet bevarades och familjen Ivansson, som ägde skroten, lät privat personer att knalla runt och beskåda de äldre rariteterna. Dessvärre har dessa påhälsningar medfört färre personbilar. Speciellt har Vw bubblor varit omtyckta för plundrare. Bara inredningar har kvarlämnats. Och om bilkyrkogården i Båtnäs ska ses som turistattraktion eller miljöförstörelse har argumenterats av klimatkommissionen. Idag kategoriseras skrotbil, som klimatfarligt avfall. Men så föråldrade skrotbilar har självrensats och klimatbekymmer har sanerats från marken.
Risk existerar för illegitim gravplats för gamla fordon i Pixbo
Inte någon i Pixbo kommer dock att kunna se bilar från de mest kända förbjudna gravplatserna för antika bilar. Den mest uppseende platsen upptäcktes på Sveriges största ö. I Tingstäde grävdes cirka 200 bilar fram ur en sankmark. Egendomen hade ägts av Fortifikationsverket, så försvarsmakten hade ansvaret för skötsel och kontroll, då fordonsinnehavarna bestämde sig att begrava fordonet på detta fiffiga vis. Och Värmland har det förekommit dolda turistattraktioner. Östra Sivbergs malmbrott lades ned och vattenfylldes omgående under 1920-talet. Där påträffades ett 20-tal vrak. De äldsta är över 70 år gamla. Nuförtiden finner man helt andra illegitima bilkyrkogårdar utspridda i landet. Det är häpnadsväckande hur uselt dessa samlingsområden är valda. Att beskåda sådana på vattenskyddade områden utan kontroll av Miljövårdsverkets är påfallande. Det handlar obestridligt om uppställningsplatser. Bristen på handlanden från ansvarig polis är närmast kass och inspirerar till många bedrägerier. En ära måste ändå lämnas till landets 2 i särklass belevade och legitima kyrkogårdar för rostiga bilar i Årjäng och Ryd.