Bilkyrkogårdar kan gälla som värd att minnas eller klimatmisslyckande beroende på vem man frågar. Till de senare hör illegitima bilplatser i Bergsjön för gamla kasserade personbilar. Men ett par av Västra Götalands mest kända har dock förvandlas till väldiga och vinstgivande sevärdheter. Däribland många av de äldre fordonsvraken kan man finna flertalet fordonsmärken som hängt med i graven. Att se äldre fordonsmärken är också en glädje för en tillbakablickande bilinnehavare. Men det är amerikanarna från mitten av 1900-talet som skänker mest upplevelse. Den tidsperioden utformades de vackraste utseendena ett fordon någonsin skådat. Och den här upplevelsen från alla dessa äldre rariteter kan man se på en värmländsk kyrkogård för rostiga bilar.
Inte en enda lagenlig gravplats för gamla fordon finns nuförtiden i Bergsjön
Det förekommer en del uppställningsställen för skrotade vrak i Sverige. Men endast ett par är behöriga av lokalsamhällets klimatbyrå som varaktiga bilkyrkogårdar för resande från Bergsjön . Dessa omtalade ställen är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Ryd existerar flera dussintals fordonsmodeller från början av 1900-talet och besöks av mer än femton tusen personer årsvis. Trots ett myndighets rådslut om utgallring av alla fordon, har ett bygglov, som fortgår till 2050. Det är verkligen ett belägg på besöksnäringens roll för platsen och omhuldas för den skull på ultimata vis av samhället. Årjängs stolthet i Båtnäs har inte fått likadan undsättning till inrättande av sevärdhet. Här startades en bildemontering under mitten av förra seklet. Försäljning av brukade bilreservdelar höll på till 1980-talet då verksamheten lades ned. Bilvraken blev stående kvar efter speciell tvångsförflyttning av fordonsvraken, som var parkerade på annans mark. Ungefär tusen olika fordonsmärken från mitten av 1900-talet sparades och familjen Ivansson, som ägde bilskroten, medgav privat personer att ströva runt och betrakta de äldre rariteterna. Olyckligtvis har dessa besök resulterat i minskade personbilar. Först och främst har Saab V-4 varit begärliga för skövlare. Enbart stolar har kvarlämnats. Och om gravplatsen för gamla fordon i Båtnäs skall betraktas som sevärdhet eller miljöförödelse har avhandlas av miljökommittén. Nu för tiden rangordnas ett uttjänt fordon, som miljövådligt avfall. Men så gamla skrotbilar har självrensats och miljöbesvär har befriats från skog och mark.
Hot finns för förbjuden gravplats för gamla fordon i Bergsjön
Inte en själ i Bergsjön kommer emellertid att kunna betrakta fordon från de mest kända illegala skrot-kyrkogårdarna. Den mest uppmärksammade stället hittades på Sveriges största ö. I Tingstäde skyfflades ungefär 200 personbilar fram ur en sankmark. Marken hade ägts av Fortifikationsverket, så krigsmakten hade ansvaret för handhavande och tillsyn, då bilägarna tog beslutet att jordfästa fordonet på detta listiga vis. Och Värmland har det förekommit osynliga dragplåster. Östra Sivbergs gruva fasades ut och fylldes med vatten omgående under 1920-talet. Där hittade man ett 20-tal vrak. De äldsta är över 70 år gamla. Idag hittar man helt andra olagliga bilkyrkogårdar fördelade i landet. Och det är förbluffande hur uselt dessa uppställningsområden är selekterade. Att se sådana på vattenbevarade ställen utan granskning av Länsstyrelsens är påfallande. Det handlar solklart om uppställningsområden. Försakelsen på ingripanden från betrodd polis är närmast katastrofal och sporrar till många fuffens. En heder måste ändå lämnas till landets 2 i särklass förnämsta och olagliga kyrkogårdar för rostiga bilar i Värmland och Ryd.