Vissa bilar gör aldrig något väsen av sig – de bara löser vardagen, dag efter dag. Kia Venga var en sådan bil: en liten, högrest mini-MPV som klämde in utrymmet från en betydligt större bil i en småbils fotavtryck. Den var aldrig glamorös, men den var smart, och den markerade ett tidigt steg i Kias europeiska designresa. Det gör den till ett stillsamt men talande kapitel i Kias historia.
Namnet och No.3-konceptet
Venga debuterade på bilsalongen i Frankfurt 2009. Namnet är spanska för “kom”, och bilen byggde direkt på No.3-konceptet som visats i Genève samma år. Formen ritades vid Kias europeiska designcenter i Rüsselsheim av chefsdesignern Gregory Guillaume, under ledning av Peter Schreyer – och Kia beskriver Venga som den allra första bilen som lanserades under Schreyers ledning. Den bar Kias tiger-nos-grill och vann både tyska iF Design Award (2009) och ett Red Dot-pris (2010), ett kvitto på att Kia nu tog design på allvar även i de minsta klasserna.
Stor bil i litet format
Vengas verkliga geni låg i förpackningen. Trots en yttre längd på bara drygt fyra meter hade den en ovanligt lång hjulbas på 2 615 mm och en hög taklinje på 1 600 mm, vilket gav den ett kupéutrymme i klass med en storleksklass större bilar. Ett helt plant golv gav plats för tre vuxna i baksätet, och de skjutbara baksätena lät ägaren växla mellan passagerarutrymme och lastvolym efter behov. Samtidigt höll en luftmotståndskoefficient på 0,31 nere både bränsleförbrukning och vindbrus. Litet kunde faktiskt vara både smart och snyggt.
Tvilling med Hyundai ix20
Under skalet delade Venga plattform med den funky lilla Soul och den utgående Rio. Den hade också en identisk tvilling inom koncernen: Hyundai ix20 var en badge-engineered-syster som i praktiken var samma bil under ett annat märke. De två byggdes sida vid sida på samma produktionslina, vilket illustrerade hur Hyundai-Kia-koncernen effektivt delade teknik mellan sina två varumärken för att täcka fler nischer utan dubbla utvecklingskostnader.
Europeisk genom och genom
Venga var byggd i Europa, för Europa. Produktionen inleddes i Hyundais fabrik i tjeckiska Nošovice och flyttades 2011 till Kias egen anläggning i slovakiska Žilina, sida vid sida med cee’d-familjen. I Kias modellprogram var den den minsta i MPV-familjen – ett snäpp under den kompakta Carens. Under sitt decennium på marknaden sålde Venga omkring 270 000 exemplar i Europa och tog upp kampen mot rivaler som Ford B-Max och Citroën C3 Picasso.
När crossovern tog över
Recensionerna var blandade – vissa tyckte den var förnuftig men lite tråkig – men Vengas största problem var inte bilen, utan tidsandan. Under 2010-talet övergav köparna de små minivanarna till förmån för moddiga B-segments-SUV:ar som Nissan Juke och Renault Captur. Kia svarade med den stiligare crossovern Stonic 2017, som i praktiken tog över Vengas roll med ungefär samma yttermått men en tuffare, upphöjd kaross. Därmed var Vengas saga utstakad, och produktionen upphörde stillsamt 2019 – utan någon direkt efterträdare.
Venga blev aldrig någon säljsensation eller ikon, men det var heller aldrig meningen. Den var en genomtänkt, pålitlig och ovanligt rymlig liten bil som gjorde livet enklare för sina ägare – och ett tidigt bevis på att Kias nya designfokus gällde hela programmet, ända ner till de minsta modellerna. Även på den svenska marknaden fann den sina köpare. Läs mer om Kia i Sverige.
Efter många år som familjens smidiga följeslagare når även en trotjänare som Venga till slut vägs ände. När din Kia är uttjänt ser vi till att den skrotas och avregistreras korrekt. Vi hämtar den i Göteborg och sköter hela processen åt dig.
Bild: Kia Venga (pre-facelift, 2010). Foto: Thomas doerfer, CC BY 3.0, via Wikimedia Commons.
Har du en Kia Venga eller annan bil som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning