Quandt-familjen är den ägarfamilj som räddade BMW och än i dag kontrollerar företaget. Men familjeförmögenheten vilar också på ett mörkt förflutet under nazitiden, som familjen länge teg om. Den här sidan ingår i vår BMW historia och berättar sakligt om båda sidorna – räddningen och det belagda naziförflutna.
Familjen bakom BMW
1959 stod BMW på ruinens brant och företagets ledning ville sälja hela verksamheten till Daimler-Benz. Herbert Quandt, en av arvingarna till familjeförmögenheten, valde i sista stund att i stället öka sin ägarandel och axla den ekonomiska risken. Beslutet räddade BMW:s självständighet och finansierade vändningen som ledde fram till Neue Klasse – de moderna sportsedaner som gjorde BMW till det märke vi känner i dag. Familjen är fortfarande BMW:s största ägare och kontrollerar omkring 47 procent av aktierna, fördelat på Herbert Quandts barn Stefan Quandt och Susanne Klatten.
Günther Quandt och nazitiden
Förmögenheten byggdes av Herberts far, industrimannen Günther Quandt (1881–1954). Hans företagsgrupp omfattade batteritillverkaren AFA, senare Varta, och vapenkoncernen DWM. Günther Quandt gick med i nazistpartiet 1933 och utnämndes 1937 till Wehrwirtschaftsführer, en av regimens ledande rustningsindustrialister. Han utnyttjade nazisternas program för att ta över judiskägda företag, så kallad arisering, och lät sina fabriker använda uppskattningsvis 50 000 tvångsarbetare. 1943 upprättades, med SS:s hjälp, ett företagseget koncentrationsläger intill batterifabriken i Hannover. Förhållandena var livsfarliga, inte minst i batteritillverkningen där arbetarna saknade skydd mot giftigt bly.
Herbert Quandts roll under kriget
Även Herbert Quandt, mannen som senare hyllades som BMW:s räddare, var indragen. Under kriget var han personaldirektör i faderns företag och blev medlem i nazistpartiet 1940. Enligt den historiska granskning familjen senare lät göra måste han ha känt till tvångsarbetets omfattning och villkor liksom ariseringarna av företag. Han ställdes aldrig inför rätta efter kriget.
Kopplingen till Goebbels
Familjen hade också en direkt personlig koppling till nazismens toppskikt. Günther Quandts första hustru Magda skilde sig från honom och gifte 1931 om sig med Joseph Goebbels, Hitlers propagandaminister, med Hitler själv som vittne. Sonen Harald, Günthers barn med Magda, växte delvis upp i Goebbels hushåll och blev efter kriget halvbror och delägare vid Herberts sida i familjeimperiet.
Tystnaden bryts
I decennier undvek familjen att tala om sitt förflutna. Vändpunkten kom 2007, då den tyska TV-dokumentären “Das Schweigen der Quandts” (“Quandts tystnad”) ställde familjen till svars inför en bred publik. Bara dagar senare meddelade familjen att den skulle bekosta en oberoende historisk granskning. Historikern Joachim Scholtyseck fick fri tillgång till arkiven, och hans rapport på 1 200 sidor kom 2011. Slutsatsen var otvetydig: familjen var oupplösligt förbunden med nazismens brott.
Ett sammansatt arv
Det är viktigt att hålla två saker isär. BMW som företag var inte inblandat i Quandts krigsbrott – de begicks i familjens egna bolag, och Quandts förvärvade kontrollen över BMW först 1959, långt efter kriget. Samtidigt går det inte att berätta om BMW:s räddning utan att också berätta varifrån de pengar kom som möjliggjorde den. Räddningen 1959 var verklig och avgörande; det belagda naziförflutna är det också. Att hålla båda sanningarna levande är en del av att berätta historien ärligt.
Bildkälla: Bundesarchiv, Bild 183-B03534 / Dorneth / CC BY-SA 3.0 DE.