Frånsett den farliga natureffekten fordon har på väderleken te sig kasserade Seat Ibiza som oerhörda klimatförbrytare. Det hänga på ägarnas ovilja att låta skrota bilen i Partille när det tjänat färdigt. Det är flera som inte förlikar sig med tanken, att den gamla personbilen är utan värde. För inte så länge sedan måste bilägaren även pröjsa för bildemontering. Bara att veta om en sådan kostnad fick några enstaka att dumpa skrotbilar i närmaste skogsdunge. Korroderade fordonsvrak påminner om tider med missbelåtna bilägare, som numera har fog att se väldigt ljusare kommande tid. Men förr har lockelsen att lämna sitt fordon omsorg varit mer intressant än att följa klimatbestämmelsens stycke. En bilägare ansvarar för sin bil till dess att bildemontering i Partille och återvinning har hänt. Lagförbrytelse med dumpade vrak eller olaglig utrikeshandel har inte gått myndigheterna förbi. Snarare har skrotpeng varit pågående under en viss tid. Den har följts av regeringens två yrkanden i uppdraget att återuppta en subvention vid bilskrot med självplock. Båda verkar ha förvisats till papperskorgen, så nån statlig lösning med kompensation för skrotbilar verkar vara otänkbar.
En fordonsinnehavare kan nuförtiden ta för givet att en viss betalning utgår, när avställd Mazda 6 lämnas in för skrotning. Så har det inte alltid varit. Tvärtom, de flesta åren av bilarnas livstid har det medfört utgifter för att bli av med en personbil. Det är något som bilinnehavare har haft svårt att förstå. Helst av allt vill flertalet spara de trasiga fordonen för framtida användning. För sent skall dessa miljöbovar uppdaga sina felbedömningar.
Återvinning i Partille av Seat Ibiza startade på bilskrot
Seat Ibiza klimatproblematik steg snabbt under förra århundradet varför en samhällelig skrotpeng lanserades 1975. Upp till femton hundra kronor i ersättning till bilinnehavare som lämnade in sin bil med registreringsbeviset på en bildemontering. Vissa attraktiva bilmärken som Aston Martin, Dodge och Mercedes lyckades därav skrotas utan yrkande på pengar från bilägaren. Ett antal personbilar, som borde ha skrotats, hade konstruerats om till A-traktorer och orsakade rejäl dragningskraft på brukbara begagnade bilkomponenter.
Även fordonsverkstäder letade sådana till vanliga lagningar av de ofta förekommande fordonsmärkena. Ett långt sträcka till närmaste bilskrot som hämtar i Partille kunde bestämma de söndriga bilarnas kommande tid. ett avställt fordon kunde bogseras på den tiden, men dumpning blev ändå det slutliga valet för ett fåtal ägare. Så myndigheterna kom till förståelse, att den utbetalda premien bara haft ringa verkan på ett mindre mängd fordon och därmed även klimatet. En fullkomlig radikal förändring lanserades år 2007 genom att skrota utländska bilar och med dubbla förordningar. Dessa omkullkastade förra villkor. De tvingade några enstaka skrotar till likvidation. Biltillverkarna fick lära sig vad förpliktelse medför. Parallellt drogs den statliga skrotbilspremien in.
Bilskrotning av Seat Ibiza lämnar skrotpeng i Partille
Fordonstillverkarna beordrades att skrota bilen gratis för kompletta Seat Ibiza. De skulle även forma en stor allians av godkända företag, som fick mandat att bifalla bildemontering och avregistrering med bilskrotningsintyg på Trafikstyrelsen. Och framför allt fordrades en recycling till minst 95 %. Myndigheternas hårda anspråk för auktorisation för bilskrot som betalar för uttjänta bilar orsakade att ett antal företag avvecklades. Det var emellertid begynnelsen till nutida angenäma betalning för ett komplett fordon. Att nå slutmålet har likväl varit ansenlig och mödosam. Att tvingas lämna fordonet för bilskrot avgiftsfritt, som Bilfabrikanterna krävde de auktoriserade bildemonteringarna, orsakade högvis av klagan från de drabbade.
De fråntogs optionen att begära betalning. Men utan tillståndsbevis och möjlighet att förorda en avregistrering rådde ingen utsikt till överlevnad. Den reglerade läget av bilskrotning initierades med en långvarig förfaringssätt med skrot och metall i Partille. Den tidens manuella taktik att skilja de varierande ämnena var långt ifrån vinstgivande, så en maskinell process fordrades. För det här designades fragmentering med sinnrika sorteringskonstruktion. Numera närmar sig utvecklingsgången full recycling. Och det är först och främst stål, aluminium och andra metaller som ger stora återbäringar. Nya komponenter i fordonsstrukturen har tillfört värdet. Katalysatorn med funktionella ädelmetaller mer kostsam än guld är ett exempel. Det kompletta betydelsen från återvinningen gör att ackrediterade bilskrot i Partille strider om uttjänta bilar med höjda ersättningar som skjutvapen. Kriser inverkar på marknadsvärdet med recycling av metaller. Men skrotbilens värde från 1 000 till de 3 000 som ersättningen är numera är anmärkningsvärt och kommer att bättra klimatet utan offentliga medel.