Volvo Lastvagnar. AB Volvo startade sin tillverkning (år 1926) av modell ÖV4 (Jakob en öppen vagn med fyra cylindrar). Baksätet ersattes med ett lastutrymme för lättare transporter. 1928 byggdes den första lastbilen med ett chassi av stålbalkar. Detta exemplar användes för timmertransporter. Och lanseringen av lastvagnar blev räddningen av företagets existens.
Personvagnarna mötte oslagbara konkurrenter i Ford, GM, Daimler, DKW, Fiat, Opel, Renault och Peugeot. Dessa hade slagit sig in på marknaden i flera decennier före Volvo personvagnars introduktion. Personvagnars förluster, fram till 1947, fick bäras upp av lastvagnarnas ökande produktion. I Sverige hade Tidaholms Bruk byggt lastbilar sedan 1903. Med sin modell Tor blev företaget världens modernaste lastbilstillverkare. Företaget tvingades sluta sin produktion år 1933. Många av de skickliga konstruktörerna flyttade då till Volvo lastvagnar. Och med sig hade de bland annat konstruktioner till motortillverkningen. Det resulterade i en enorm teknisk utveckling under 30-talet. En sexcylindrisk motor tillverkades och det var tätt mellan olika modellskiften. LV71 och LV73 fick högerstyrning som variant. LV93 och LV94 blev chassies som även var lämpliga till bussar.
Volvo lastvagnar tillverkade pansarbilar
Boggies och tippvarianter lanserades. Rund- lång- och spets-nosar avlöste varandra. Hesselmansmotor med 120 hk presenterades på bilutställning i Bryssel år 1938. Hack i häl låg Scania-Vabis och slogs om kunderna. När kriget bröt ut utökades leveranserna till den svenska krigsmakten. Speciella gengasmotorer konstruerades och såldes. Ett sådant aggregat med vedförråd tog en stor del av lastutrymmet Transporterna fördröjdes på grund av de frekventa påfyllningarna av ved. Volvo lastvagnar tillverkade pansarbilar, allhjulsdrift , jeepar, terrängbilar och lättare fordon för persontransporter.
År 1944 lanserade Volvo lastvagnar sin första direktinsprutade dieselmotor VDA och senare VDB. En 6,.1 liters motor (FA), som kommit fram ur Tidaholms skisser låg till grund vid utvecklingen. Den nya direktinsprutande 9,6 liters motorn VDC, som lanserades 1950, blev tidigt standar motor. Med denna motor presenterade Volvo Titan och Viking i början av 50-talet. De tunga frambyggda N-vagnarna fick 1954 sina nosar avklippta med F-modellerna. Motorn placerades under hytten. Och 1954 lanserade Volvo sin senaste utveckling av motorer. Viking med en 9,6 liters motor hade med hjälp av den nya turbon ökat sin kraft från 150 till 185 hk. År 1959 fick 6,7 liters motorn turbon och 1970 skulle den kommande med 12-liters motorn. Ottomotorn fanns dock kvar som alternativ i de lättare modellerna. Brage, Starke, Raske och Trygge. Och 1958 tog Volvo Lastvagnar steget till USA. I början av 60-talet började en ny utvecklingsepok. Tiptop- hytten lanserades 1962 och blev en komplett serie av lastbilar för körning i trånga utrymmen. Genom kraftpaketen F89 och G89 (med nya 12-liters motorer) hade företaget skaffat ett program för en global försäljning.
Volvo lastvagnar erövrade amerikanska marknaden
Mercedes och Scania skulle få en likvärdig konkurrent. Och de frambyggda bilarna blev en succé. År 1973 introducerades helt nya konstruktioner av de frambyggda modellerna. Förarmiljön förbättrades genom spiralfjädring av upphängning av hytten. Globetrotern med övernattningsmöjlighet lanserades. Motorerna blev vassare med laddluftkylning. Dubbla framaxlar lades till programmet. Och kronan på verket kom 1987 med en 16-liters motor. Volvo var beredd att erövra den amerikanska marknaden. Som en av Europas tillverkare av lastbilar förenades företaget med White. Med samarbetet med General Motors (år 1986) kom Volvo Lastvagnar AB till toppen bland världens tunga lastbilstillverkare.